Lovisa

För jag har äntligen tagit studenten...fy fan vad jag är bra!

Vilken underbar dag det var, kommer nog aldrig glömma den 5 juni 2008. Jäklar vilket röj det var, underbart! Känns som om nu när det är över så vill man bara ha mer. Mer fester mer falköping mer av allt (utom skola) var verkligen det här allt? Men som man säger underbart är kort! Fy fan avd underbart det var dock.

Men det har verkligen levt upp till alla förväntningar jag haft, studenten is the shit! Men bäst av allt var nog att man fick dela denna dagen med alla underbara männsikor som man nu har levt med i tre år. NI är fantastiska. Bilden får tala för att jag bara var så jäkla glad den här dagen, smilet var på hela dagen även om det inte var vackert...gick ju bara inte att dra ner smilbanden!

Eftermiddagen blev uppe på Bredablick med alla underbara volleybollare. God mat och härliga männsikor, kan det bli bättre? Cissis tal gjorde att jag grät som ett barn inför alla också...tack för den du! Men ädnå på något sätt kände jag att allt inte släpptes fram...det hela är nog lite väl för overkligt för at tjag verkligen ska förstå än så länge. Men den chocken den dagen!

Vi gav vår tränare Kalle ett fint litet träd som han skulle plantera i sin trädgård. Varje år skulle det blomma rosa blommor och då skulle han lite långsökt tänka på oss. Vår andra tränare Marre K fick en liten egen designad kokbok som skulle utöka hans enormt kunniga kökskunskaper.


Kvällen blev ett väldans party utan dess like. Tack allihopa för de tre åren vi har delat. För alla minnen som jag har och för alla underbara vänner jag har fått. Vilket gäng vilket toppen gäng! <3